Better Than Words- Chapter 6, What is it?
Jag gick bort till ett bord lite längre in i cafet där jag hoppades på att ingen skulle känna igen mig.
Jag hörde en röst som jag mycket väl kände igen. Rösten som vart inom mitt huvud i det senaste 48 timmarna.
Hon mötte min blick och ett leende spred sig över mina läppar men det varade inte länge.
Personen som hade fått henne att skratta så högt vände sig om och kollade efter vad det var hon kollade på. En kille. Inte vilken kille som helst. Zac.
Harry´s Perspektiv:
Zac? Vad gjorde han här och den stora frågan var... Vad gjorde han här med Mindy? Zac´s läppar bredde ut sig till ett stort flin när han mötte min blick. Han viftade med handen att jag skulle komma dit.
Jag suckade men gick ändå bort till det lilla bordet de satt vid.
"Harry!" Zac ställde sig upp och vi gjorde ett sådant där töntigt handslag som killar gör nu för tiden. Kramar tyckte jag var bättre.
"Zac..." Han nickade och satte sig ned igen. Jag kände hur Mindys blick brände på mig. "Oh yha I almost forget, this is Mindy." Han gjorde en gest åt hennes håll och jag nickade bara. "I know..." Jag nästan viskade fram orden.
"You know her?" Zacs ögonbryn var i en annan form och jag kunde tyda utifrån hans min att han inte alls tyckte detta var lika kul längre. Jag svalde och skulle precis öppna munnen när jag hörde hennes stämma.
"We run into eacother in the club the other day." Jag bet tag i min läpp och studerade Zacs ansiktsuttryck, jag visste mycket väll vad han kunde göra. Vad gjorde Mindy ens med honom?
Mindy´s Perspektiv:
Jag såg mycket väl hur Harry tyckte att detta var en otroligt obekväm situation. Så jag bestämde mig för att göra något. Jag var ändå ingen dålig människa.
"Well it was nice to see you again Harry." Han kollade först med ett frågandes ansikts uttryck på mig men verkade sedan haja vinkeln.
"Oh yha I should probebly drink up my chocolate before it´s get cold. It was nice to meet you again, Zac." Han nickade på huvudet och var precis på väg att vända sig om när Zac stoppade honom.
"It´s okay bro, you can sit with us. We need to catch up, it´s been a long time since last time!" Zac skrattade och Harry satte sig snabbt ned på stolen på bordskanten.
Harry och Zac babblade på om något väldigt intressant verkade det som. Jag själv var inte specielt intresserad. Jag hade ätit upp min mat för länge sen men Zac verkade aldrig vara klar. Det var något som var annorlunda med honom. Jag hade aldrig sett honom så här förut? Vad var det frågan om och hur kände Harry och han varandra.
"How do you gusy know eachother?" Min fråga bara ramlade ur min mun innan jag hann stoppa den. De båda kollade snoppet på mig. Men jag kund även se hur Zac blev obekväm i kläderna och verkade helst inte vilja ta upp ämnet.
"Well.." Han började men Harry avbröt han. "Haven´t you told her?" Hans blick skannade Zac och jag såg hur Zacs ögon började förstoras och hans läppar blev till ett smalt sträck.
"Told me what?!" Min röst var arg, eller mer irriterad. Vad var det jag hade missat?
"Uhm, nothing. I have no idea of what he is talking about." Zac ryckte på axlarna och jag kunde se hur Harry kollade på honom med en iriterrad blick.
"Well I have a show tonight so I need to keep going, but it was nice to see you again Zac, Mindy" Han nickade mot mig och ställde sig upp.
"Wait, you havea show tonight?" Zac kollade upp på honom och Harry bet tag i sin läpp och nickade lite lätt på huvudet.
"Well... Can´t you fix us some ticets? I reallt want to see you perform, bro" Mina ögon spärrades upp, det var ju mer än oförskämt.
"Zac!" Jag väste till han. Han skrattade till lite och himlade med ögonen.
"Girls.." Det var droppen, vem var denna kille som satt framför mig? Var är min kära bästa vän Zac, killen som var trevligare än alla andra i denna vida värld.
Jag tog min väska och drog snabbt på mig jackan, jag skyndade mig ut från resturangen och ut på Londons gråa gata. Jag kände för att skrika, att skrika allt som jag hade. Det blev för mycket.
Regnet som öste ned från himlen dränkte snabbt mitt hår och jag kände hur vattnet började tränga genom min jacka.
"Mindy, wait!" Jag vände mig om och såg hur Zac kom springande. Han hade händerna i fickorna och skyndade sig fram till mig.
"What is it?" Han snörde på munnen och jag höjde på mina ögonbryn. "Well for the first, we haven´t seen each other for about... Well a really long time and now when we hang out you spend your whole time talk with Harry, which leads us to number two... How do you know him? Are you friends or what?" Zac suckade och kollade ned i marken. "Well I´m sorry, it´s just. Me and Harry.. Well.. Uhm." Han bet tag i sin läpp och flackade med blicken mellan marken och mig. "What?"
"Well... nothing. And I´m sorry for not aksing you first before I asked him for ticets. I just thought it would be a reallt nice time."
" That´s not the problem, the problem is how you asked him. You were really rude.." Han skakde bara på huvudet och kollade tomt på mig.
"Like I said, I know him. So I don´t think he got sad or anything." Tystnaden uppstod och jag suckade. "Come on, we´re getting sick if we don´t keep moving. It´s freezing out here." Han drog en arm runt min axel och vi började gå mot den lilla lägenhetn på Oxford Street.
Niall´s Perpsektiv:
"And then, well El was on the floor and I was laughed so much that I almost.." Louis han inte säga klart sin mening innan en blöt Harry kom instormande innanför buss dörren. Det blev tyst i bussen och allas blickar var riktade mot honom. Han log ett svagt leende och hängde snabbt av sig sin jacka. Han försvann sedan snabbt in i ett av de andra "rummen" i bussen. Louis fortsatte att berätta sin historia om när han hade skrämt Eleanor så att hon hade ramlat av stolen och de Liam och Zayn satt och höll sig för magen av skratt.
Jag kollade en stund bort mot dörren där Harry hade gått in. Skulle han inte komma ut och hänga med oss?
Det plingade till i min mobil och jag låste snabbt upp den.
From Hazza:
Hey come in here, now!!
Jag läste meddelandet och låste sedan mobilen igen. Jag reste mig upp och skyndade mig in till honom. Jag knackade innan jag gick in, han hojtade något som jag inte kunde tyda men jag antog att det var okej att jag kom in.
"Hey what are you doing?" Jag satte mig ned bredvid han i soffan. Han svarade inte utan nickade med huvudet mot skärmen på datorn som han hade i knät.
Jag kollade frågandes på honom innan jag vände min blick mot datorn.
Det blev en shock..
"Is... Is he.. is he back?" Jag stammade fram orden och Harry nickade svagt.
"Yes, he is. Zac is back!" .
Ohh shitttttt.. vem är Zac egentligen ? Well, det kommer ni snart få reda på. Jag vet att jag skrev senaste gången att jag skulle skriva massor men jag har inte kunnat då jag har haft allvarliga problem med min mage och legat sängligande.
Men jag känner att jag behöver något att göra nu så jag tänkte att jag skulle skriva klart detta och sedan kanske börja skriva på det nya.
Jag ber om förlåtelse att detta kapitel inte blev så långt och jag är också ledsen över en del stavfel. Jag ska kolla igenom de men hinner inte det just nu.
Jag vet att jag säkert har tappat massor av läsare men till er som är kvar!! Jag beundrar er och ert tålamod! Ni är värda en stor fet guld medalj! Jag vet att en del har vart med sen hela första början och det gör mig så otroligt glad.
Ni är så bra allihop. puss o kram på er!!
Ös på med kommentarer nu!!! Komigen!!
Kommentarer
Postat av: Emma
Jättebra den är jättespännande :)
Postat av: My (1D Novell)
Jättebraaa! VIll bara veta vem Zaac är egentligeeen! :(
Postat av: Emma
MeeeeeeeeRraa
Trackback
