Allt var bestämmt, allt från vilka dukar som skulle ligga på dom runda borden på motagningen, till vilken musik som skulle spelas, till vilka blommor som skulle stå på borden. Allt var klart, om mindre än 24 timmar står jag längst fram i kyrkan med killen jag älskar, killen som räddat livet på mig om och om igen, killen som för min inte var någon mega super duper kändis, för mig var han bara min pojke, min första kärlek, min Niall. Allt hade gått så fort, det kändes som att det var igår han stog på scenen, den där stora scenen inför alla tusentals skrikandes fans. Det känns som att det var igår han frågade om min hand, frågade om jag ville gifta mig med honom. 

 

Jag låg i vår väldigt stora dubbel säng i våran gemensamma lägenhet i London, jag hade flyttat hit för några månader sen, Niall ville ta det första steget mot vår framtid. Vilket jag var mer än glad att göra. 

Det vita duntäcket täckte min nakna kropp, mitt bruna, långa lockiga hår hängde ned över mitt bröst och jag kände kittlandet som framstog varje gång jag rörde mig. 

Niall hade åkt iväg till studion, han och killarna skulle fixa några saker inför bröllopet. Inte visste jag vad men jag hade en tanke vid att dom hade tänkt att uppträda på bröllopet. 

Jag suckade och borrade ner mig ännu mer i den mjuka sängen. Jag lät tankarna fara tillbaka till dagen han frågade om lov, dagen då jag förstog att det skulle vara vi två för alltid. 

 

Flashback  

Jag hörde Perrie´s gnagande röst långt där borta, hon babblade på om någon resa hon och Zayn hade gjort för några veckor sen. Ta det inte fel, jag älskar att lyssna på när hon berättar om sånt, dom är verkligen det perfekta paret, men det är bara det att i kväll kändes allt så annorlunda. Niall hade vart frånvarande mest hela dagen och knappt inte sagt ett ord till mig. Dom andra killarna hade bara flinat och kramat om mig när jag frågat vad felet var med honom. 

Ingen hade gett mig något svar på mina irreterande frågor som surrar omkring i huvudet. 

Arenan började fyllas med fans, alla möjliga fans kom in. Alla från olika åldrar. Perrie och jag hade platser på första läktaren, vi tänket att det nog var det minst riskabla. Men vi ju aldrig, fansen kan ju faktiskt få fnatt och hoppa på en bara för att man dejtar en i bandet. 

"Sarah are you even listening?" Jag vände mitt huvud chokandes mot henne, jag hade inte ens hört att hon slutat prata. 

"Uhm yes ofcourse, It sound lovely!" Jag avfyrade ett leende mot henne men hon suckade bara och skakade på huvudet. 

"No you´re not, but whatever, what´s on your mind my dear?" Hon la en hand på mitt knä och jag suckade, skulle jag berätta om den otroligt märkliga stämmningen mellan mig och Niall? 

"I think he want to brake up..." Perrie höjde ett ögonbryn och skrattade lätt. " Brake up, why in earth would he want to brake up with you? He loves you more then everything in this wild world!" Jag sänkte huvudet och började pilla på mina naglar. 

"I´m sorry, I just don´t know why...I mean he´s acting all weird and he haven´t said a word to me in like six hours! Isn´t that crazy?" Jag kände hur min röst hade höjts en aning. Perrie kollade strängt på mig och jag suckade. "Just forget it okat, I´m just a silly baby." 

Det var tyst ett tag, jag kollade på Perrie, jag såg att hon hade något på tungan men som inte kom fram. Tillslut lät hon orden glida ut från hennes röda läppar. " He loves you more then you will ever know.Trust me!" Jag var precis på väg att fråga vad hon menade när hela arenan släcktes ned. musiken började starta och introt drog igång. Skriken ökade och ökade och när jag visste tiden var inne ställde jag mig upp, Perrie gjorde det samma. Vi skrattade och satte händerna över öronen. 1..2...3 BANG!! Skriken brast ut och otydda stämmor hittade en väg in i mina öron. Killarna hade kommit ur på scen.Up all night började spelas och vi sjöng med. Ja även fast jag var Niall´s flickvän gillade jag fortfaraden deras låtar och kunde texten till varenda en. 

 

Konserten fortsatte och det var nu dags för ett klädombyte. Hela arenan släcktes ner och jag kände hur panik växte fram. Detta var inte med på listan, detta skulle inte hända. Jag visste att om något minsta lilla skulle bli fel skulle Niall bli förskräckt. Därför oroade jag mig för han. 

Jag känd ehur panik började bubbla inom mig. Allt kändes konstigt, det var något på gång. Fansen verkade inte bry sig, dom trodde säkert detta tillhörde showen, men jag som visste, visste att detta absolut inte fick hända började bli smått orolig för var dom som hände där bakom scen. 

Jag var just påväg att öppna min mun för att fråga Perrie vad det var frågan om, varför detta hände, när Niall kommer in på scen. Han är klädd i en svart kostym med en lila fluga. En vacker melodie börjar spelas i bakrunden och resten av killarna kommer också in i på scen. Alla lika snygga klädda. Niall för micken till munnen och jag väntar otåligt på hans ord, vad är detta?

"Okay so you all know that I´m been dating this very beautiful girl for a long time, and I know that you guys know who I´m talking about. Anyways, for a couple of weeks ago I made a decision witch I know would change my life, but in i good way! I went out and shopping with all the boys, but we didn´t buy clothes, we went to a shop and I buyed this amazing thing that I know my girl will like. But it was the best thing I ever bought beacuse it will change our lives." Niall slutade prata för en några sekunder och han började röra på sig, han böjde sig sakta och sakta ned. Tillslut stog han på knä med en liten ask i ena handen och mikrofonen i den andra. Jag kände hur mitt hjärta började bulta i mitt bröst, jag kände tårarna radas upp bakom mina ögonlock. Jag visste vad som komma skall. 

Jag mötte hans blick och han log, en strålkaster tändes och riktades mot mig. Hela arenan var tyst, jag lovar att man skulle kunna höra en knapp nål falla till marken. 

Han öppnade sakta och försiktigt locket till den lilla asken och även här ifrån kunde jag tyda en lilla silvriga, glänsande saken. 

" Sarah Hudson......." Allt var tyst, jag väntade på det, alla väntade på det, jag tror jag slutade andas för några sekunder där. ".....Will you marry me?" Allt snurrade till,hade min första och riktiga kärlek precis frågat om jag ville gifta mig med honom! Jag stog där, stog där som en staty, Niall hoppade av scen och började trask uppåt mot läktaren,utan säkerhetsvakter eller dom andra killarna så som vi först träffades, bara han och jag. Perrie knuffade till mig i sidan och det var då det brast, tårarna började rinna och jag sprang, sprang ned för dom där gigantiskt stora trapporna oc raka vägen in i hans armar." Yes, yes yes,!!!"

 Han satte på ringen på mitt finger och kysste mig. 

Det var då vi alla fattade vad som hänt. Niall Horan hade precis friat till mig Sarah Hudson.

Arenan fylldes igen med massor av skrik och musiken började flöda. Vi avbröt kyssen och Niall kollade in i mina bruna ögon medans hans blå speglades i mina. 

"I love you Sarah, now and forever!" 

---

Okej, min första One Shot,vad tyckte ni? Sarah hoppas du blev nöjd, och då du inte skrev ditt efternamn hittade jag bara på det första som kom upp i mitt huvud. Hoppas det var okej. 

I alla fall, jag tycker det är skit kul att skriva sånna här, så skriv gärna i en kommentar om ni vill ha någon. Jag skriver det mesta! :) 

Kapitlet är påväg så håll utkik!

 

 

 

 

 

Jag är såååååå här ledsen att jag inte uppdaterat på evigheter, ändå är statestiken på topp?! Har jag någon gång sagt hur bra ni är :))) I alla fall kapitlet är på väg, det har vart väldigt mycket.. Men det kommer, lovar er! 

kramissss!!

 

Vi makde oss in i bilen innan jag snabbt körde till lokalen därvi skulle uppäda. Vi skulle ikväll uppträda på X- Factor. Det skulle kännas bra att stå på den scenen igen, det var där allt började liksom. 

Vi satt tysta under bilresan som tog cirka 8 minuter. När vi var framme möttes vi av en irreterad Liam. 

"Where have you two been, the show starts soon" 

"I´m sorry Liam, we totally forgat the time, I´m sorry." Jag ljög ihop en liten kort historia och drog sedan med mig Niall till sminkrummet.

"Why did you do that? " Han kollade oroligt på mig. 

"I don´t know Niall, I don´t know." 

"Lily, hunny wake up." Min mammas ljuva röst trängde sig in i mina öron. Jag öppnade sakta mina ögon, mitt rum var var ljust, antagligen hade hon dragit bort gardinerna. Jag suckade och mötte min mammas blick. Hon satt på min sängkant och strök min hand. Jag log mot henne och hasade mig upp på mina uppskrapna armbågar. 

"I´m sorry I waked you up, I just wanted to tell you that dad and I follow your brother to his last fotball game." Jag kliade mig i håret, sista fotbolls match? Varför var det den sista? "Why is it the last one, isn´t he going to play anymore?" Jag gäspade stort och mamma reste sig upp. 

Hennes blick hade ändrats från road och lugn till orlolig och stressad. " Well.. uhm, forget what I said, anyway there´s some breakfast in the kitchen. Hope you will have a god day darling." Hon pussade mig på pannan, jag himlade med ögonen. "Mum!" Hon kom in i rummet igen, hon hade ett frågandes ansiktsuttryck. 

"Why is this Julian´s last fotball game?" Jag vet inte varför jag hade fångat upp ämnet, jag hade aldrig gillat att följa med på hans matcher. Men det var något i mammas blick som gjorde mig orolig. 

"It´s nothing Lily, just drop it. Have a nice day, bye" Hon vinkade, innan jag hann öppna munnen hörde jag hur dörren där nere smälldes igen. Great! Ensam hemma när jag kom för att träffa min familj, och nu håller min egna mamma hemligheter för mig. Detta var väll en absolut perfekt morgon. Jag kastade en blick på klockan, morgon och morgon...Förmiddag kanske var mer passande. 

Jag suckade återigen innan jag motvilligt reste mig upp ur den otroligt bekväma sängen. Jag skuttade snabbt in på badrummet och klädde av mig den alldels förstöra tröjan. Jag satte sedan på duschen. När det varma vattnet hade runnit ned ett tag och skapat imma på badrumms skåpet hoppade jag in i duschen och lät det kokvarma vattnet rinna ned för min nakna kropp. 

Jag älskar att duscha. Jag älskade känslan man fick, man kände liksom att man kan slappna av. Jag scahmponerade in håret och sköljde sedan ut det. 

När jag var klar virrade jag snabbt en vit bomullshanduk runt min tunna kropp och gick tillbaka till mitt lilla rum. Och jag som tyckte mitt rum hemma i London var ytters litet. Detta var ju kanppt så att det rymdes en säng. Undra hur jag kunde överleva här i så många år. Jag skrattade åt tanken. Jag rotade bland min väska jag hade haft med mig. Jag drog på mig ett par svarta spetstrosor, inte för att jag var så nogrann ed snygga underkläder, men men. Sedan satte jag på mig en matchade bh. När jag var klar med det satte jag mig på mina bara knän och funderade vad jag skulle ha på mig idag. 

Jag reste mig likna snabbt som jag hade satt mig ned och skyndade fam till fönstret. Vädret såg kasst ut, det var gråa moln överallt på himlen och troligen skulle det inte dröja länge innan regnet skulle ösa ned.

Jag skakade på huvudet och drog fram ett par svarta uttvättade jeans och ett grått linne, över det satte jag på mig en stickad kofta. Jag lät mitt hår hänga ned för min rygg och jag sket i att sminka mig. 

Med datorn under armen gick jag ned till köket. Jag la datorn på bordet och gav mig av till destenation kylen. Jag öppnade och trodde att mamma skulle ha gjort världens höjdar frukost. Men det ända smariga jag hittade i denna kalla sak var ett par munkar. 

Jag ryckte på axlarna och tog ut dom. Jag skulle ju ljuga om jag sa att dom inte såg helt otroligt magnefika goda ut. 

Jag hällde upp ett glas äpple jucie och satte mig vid bordet. Jag öppnade datorn och loggade genast in på Twitter. Även fast jag blev nere av hatet ville jag veta vad folk skrev om mig. Inte visste jag varför men det var som en trygghet. 

Jag scrollade ned i flödet och såg att det var massor av tweets om mig och Harry. Men det var en jag fastnade för. Mina ögon blev som tagna när jag läste vad personen hade skrivit och jag kände hur en lätt rodnad lade sig över mina kinder, tur v att ingen var här och kunde se det. Jag kände hur mina mungipor drogs uppåt och jag skrattade till, här sitter jag och smårler mot en tweet som inte ens var sann.

Jag läste texten igen, bara för att. 

 

"Can everybody just shut up please, I think that @Harry_Styles and @MondayLils look perefct togheter. And so what if Harry likes here. What are you guys gonna do? I mean I don´t think he´s gonna fall in love with some of you, if you´re so mean. My words! Thanx." Jag tryckte upp tweeten och såg även då att det var massor av användare som verkade stötta "oss". Det fanns inte ens ett oss, det var jag och Harry. Monday Lily och Harry. No big deal. 

Men då tweeten hade fått mig på bra humör favoritmarkerade jag den och skrev in ett snabbt svar. 

"@ILOVEHARRYSTYLES Thanx means a lot :) Jag klickade på skicka knappen och loggade sedan ut från Twitter, istället loggade jag in på Facebook som var min andra stora hobby. Direkt när jag loggade in kom det upp att jag hade ett nytt medelande. 

Och med tanken på att jag är Englands mest nyfikna person klickade jag upp det. Det visade sig att det var från en av mina gamla klasskamerater Matty som jag gick i skolan med här hemma i Holmes Chapel. Undra vad han ville. 

Jag tog en tugga på munken och läste sedan hans medelande. 

"Hey Lily, so it´s ben a while. How are you? Would love to meet you again sometimes" Jag satte munken i halsen och skyndade mig att klunka i mig äpple jucien. 

Hade Matty precis undrat ifall jag ville ses någon gång. Jag menar vi hade hängt med varandra, men aldrig ensamma. Han hade varit den "populära" killen som alla tjejer suktade efter och som alla killar ville va. 

Plus så var han en av dom som startade rycktet om att jag och Harry dejtade. Varför ville han så plötsligt träffa mig. 

"uhm hey Matty, yha it´s ben a while. Well I´m in Holmes Chapel right now, so if you wanna catch up just tell me. :)" Jag skickade innan jag hann ångra mig. Bhlä, varför skrev jag ens en smilie, han hade ju inte skrivit någon. Och varför lät jag så förvånad i meddelandet. En sak var ju säker, jag var sämst på att skriva till folk. 

 

"Ooh great, uhm me, Ricky and Alex are at the old school, wanna meet us there?" :)) Den här gången skrev han också en smile, det underlättade. 

Men det var mycket konstigt att han hade börjat hänga med Ricky och Alex, dels så hade han mobbat Alex i högstadiet för att han var homosexuell, Ricky hade alltid vart skolans snille. Med tanken på att det var ett tag sen allt detta var i centrum måste det ha hänt massor. Jag skrev in ett snabbt svar och stängde igen datorn. Jag lät den ligga framme på köksbänken. Med tanken på att Julian´s fotbolls matcher alltid drog ut på övertid och att dom alltid åkte till korvkiosken efter åt så antog jag att dom inte skule vara hemma på ett tag. 

Dom två återstående munkarna lade jag försiktigt in i kylen igen, rädd att något skulle hända dom små godingarna. Glaset stoppade jag in i diskmaskinen. Sedan gick jag ut i halle och drog på mig skorna. Med mobilen i fickan, nycklarna i högsta hugg satte jag på mig jackan. 

Sedan gick jag ut och låset dörren efter mig. Jag började gå, jag gick på vägen jag så många gånger gått på förut. Varje dag i 16 år gick jag på denna väg fram och tillbaka till skolan. 

 

När jag närmade mig skolan kunde jag skymma tre gestalter som stog och passade en baskeboll till varandra. När jag kom närmare såg dom mig och dom alla brast ut i ett stort leende.

"Lily, so nice to se you again." Matty drog in mig i en hård kram och detsamma gjorde Ricky och Alex. "Yha it´s ben a while, so what are we going to do then?" Dom ryckte på axlarna och kollade runt på varandra. "We do what you wanrt to do." 

Jag bet tag i underläppan och när dom minst anade det tog jag den runda basketbollen ifrån dom och började springa iväg. Jag hörde hur dom skrattde innan dom sprang efter mig. 

Det slutade med baksetmatch. Inte min grej riktigt, men whatever. 

 

Vi alla fem satt runt det runda bordet och kollade intesivt på tjejen som interjuvade oss, allt hade gått bra hitills. Men jag hade inte rikgtigt hängt med, mina tankar hade vart någon annan stans. Hos Lily. 

"So now to the question I know a lots of girls wondering out in the world. Wich one of you guys are in relathionships?" Ooh nej, frågan som jag visste skulle komma men som jag gärna ville undvika. Liam, Zayn och Louis räckte upp sina händer. Pubilken började busvissla och vi skrattade. Allt var så tillgjort. 

"Okay so you guys got girlfriends and you guys are singel?" Interjuvaren vände sig om till mig och Niall och vi båda nickade sakta. 

Nu skulle frågorna om hur vi ville att dom skulle vara, hur dom skulle se ut börja. Frågorna som jag alltid svarat ett och samma svar på. Men det var ett korekt svar enligt mig. Jag hade ingen dröm tjej, jag vet hur hon ser ut när jag träffar henne. Det viktigaste är väll att hon gillar mig pågrund av mig och inte kändisskapet. 

"So Niall how do you want your dream gilr to be?" Niall ryckte på axlarna innan han skrattade till. " I don´t really now, I meen ofcourse she have to like me beacuse of me and not beacuse of this" Han sträckte ut armarna och gjorde en chest över rummet, interjuvaren nickade och satt på spänning på mera, var det inte tillräckligt?

"Then I just think she needs to be nice, cute and yha she needs to like food as much as I do!" Pubilken brast ut i skratt. Vi alla visste att det var menat som ett skämt men vi visste också att det var några hundratals tjejr där ute som trodde på det. Jag tycker synd om dom. Jag tror nog ingen skulle klara av att äta så mycket som Niall gör. 

Fast...Det fanns ett undantag, Lily hade alltid älskat mat. Hon har alltid kunnat äta hur mycket som helst. 

"So Harry, how do you want your dream girl to be like?" Hon kollade på mig och log, hon antog nog att jag skulle vara den där flörtiga typen, men helt ärligt var jag inte på det humöret. Jag vill bara att denna interjuvn ska vara över så att jag kan åka hem och bara ta det lungt. 

Vår andra halva av turnen skulle börja snart och jag ville hinna vila upp mig så mycket som möjligt. 

"Uhm like I allways say, I know how she is when I meet her, I can´t sit here and say how she´s going to look and stuff like that. I know she´s my dream girl when I met her." Jag ryckte på axlarna och hon nickade på huvudet. 

Hon såg ganska nöjd ut med svaret, och precis när jag trodde det värsta var över. "Do you mid tell us who Monday Lily is?" Jag stannade upp, hela världen stannade upp. Vad skulle jag säga, jag kunde inte säga att vi var vänner det var vi inte direkt men jag kunde heller inte säga att det bara var någon vi träffat. Jag bytte en snabb blick med Liam innan jag lät min mun öppnas och stava orden. "She´s a really good friend to us." Sedan blev det tyst, jag viste att dom väntade på mer men jag förble tyst. 

"Ooh come on Harry, spill the truht now!" Jag hann inte tänka innan Zayns röst hördes, "Yha Harry tell them the truth" Jag kollade förvånat på han, han bara flinade och jag himlade med ögonen. 

"Well...Me and Lily have known eachother for a very long time, we´re old friends. We were best friends in high school and yha..we were really good friends." Publiken började applodera, inte visste jag varför heller men jag bara ryckte på axlarna och lät ett leende ta plats på mina läppar. 

---

Okej godingar kapitel 14, vad tycker ni? Kommentera! :) Och just det, jag vile bara informera er om att storyn utspelar sig ju just nu på hösten/vintern och jag vet att Take Me Home Touren slutade ungefär då men jag hittar på lite och kör att den sista konserten är på Julafton, den 24 December. Killarna har alltså vart hemma på ett brake nu och ska snart iväg på andra omgången.

 

 

 

Jag satte gasen i botten och åkte ut på Londons gator, jag hade Liam´s ord i huvudet, även om han inte sagt vad han menade visste jag mycket väl vad han menade. 

Jag föröskte tränga bort dom men dom satt där, som en smäck.Var det så som han förtydlade. Var det så att jag bara hjälpte Harry för att få chansen att vara i närheten av henne. 

Nej, jag skakade på huvudet, jag hjälpte min bästa vän med ett av många problem. 

Men ända satt oron där. 

Det skrämmde mig. 

Gott nytt fett år mina fina läsare, det känns så konstigt att skriva "mina" hahah men ni är ju det, ni är världens bästa läsare! Jag kommer ihåg när jag satt dagar in och dagar ut och läste massor av olika noveller, jag hade den här drömmen att göra en egen novell och ha uppåt hundra läsare varje dag! :) Idag är jag båda! Hahah det är sjukt hur fort något kan förändras. 

Bloggen och NI var något av det bästa som hände året 2013! Bloggen och Konserten i Maj, bästa! 

Men det är nytt år och en ny start! 

Lily och Harry får hänga med ett tag till, kände att jag inte var klar där, vill verkligen göra klart denna! Handligen är bra, hoppas det är ok. Även designen och det är nytt, lite förvirrande nu i början, men ni ska veta att jag jobbar med det. 

Jag har redan gjort några förändringar, jag klippte av mitt långa fina hår, hade långt ner på ryggen, nu har jag lite längre än axlarna, gash!! Men jag känner på mig att detta kommer bli mitt år. Jag har prioterat så jag kommer ha bloggen och skolan bra. Jag kommer ha mer tid att skriva detta året, eller det är vad det ser ut som i alla fall. 

Jag hoppas ni alla har haft en underbar kväll! Första januari mina vänner, hur ska ni fira? Jag ska skriva nästa kapitel på novelle, så jädrans kul!!

Jag gillar er så jädra mycket, utan er skulle inte denna blogg funka, era kommentarer, era besöksrekord! Fyfan ni gjorde en stor del i mitt liv. 

Hoppas ni alla får ett bra 2014 :)))!! Nytt kapitel pvåväg mina vänner men kom igen bara för att det är 2014 kan ni väll kommentera en lite längre kommentar om vad ni tyckt om novellen och kapitlerna hittlils!

Love U all! kiss <3 :))

 

Plus mina vänner, har fixat en trailer, min första så skratta inte, hahaha! den suger men men...hahah nej men engelskan suger, aja. KOLLA!!!