Idag var dagen. Den dagen med stort D. Dagen som vi alla väntat på så länge. Jag och Liza satt i bilen på väg till fotograferingen. Min mamma hade envisats med att skjutsa oss då hon verkade vara lika nyfiken som oss. 

"I can´t belive we´re actually going to do this, it´s so crazy!" Pep Liza ur sig med betoning på o et. Jag var lika glad men hade aldrig vart en sådan som visade mina känslor.

Mammas svängde in på parkeringen och Liza greppade hårt tag om min hand. Byggnaden var hur stor som helst. Det var mycket folk utanför men jag visste exakt hur vi skulle gå för att få komma in så snabbt som möjligt. 

 

Ja ni undrar nog vad det här är, vem är jag och vem är Liza? Ingen fara, jag ska föröska förklara allt. Mitt namn är Emma, jag är en 17, snart 18 årig tjej som är bosatt i Manchester. Min bästis, hon den galne som sitter och klämmer på min hand heter Liza. Vi har känt varandra hur länge som helst. 

Liza har alltid varit den populära av oss två, i början var det jobbigt men under tidens gång har jag lärt mig att leva med det. Och i dagens läge så kan jag verkligen förstå varför alla var så intrisserade av henne. Hennes lång blonda hår och hennes långa, smala slimmade kropp och hennes modell ben. Liza har alltid drömt om att bli modell, så när vi en dag såg en tävling på internet där man skulle vinna ett pris som bestod att man fick komma till London och vara modell för en dag var det självklart att Liza skulle anmäla sig. 

Vi trodde faktiskt aldrig att hon skulle vinna, men hon verkade ha turen på sin sida och nu satt vi här. Utanför lokalen. 

 

Mamma stannade bilen och ett tjut hördes ifrån Lizas mun. Jag flinade åt henne och skyndade mig ut ur bilen. Jag drog min jeans jacka tätare runt min överkropp. Det blåste kalla vindar och håret på mina armar reste sig. Jag kollade upp mot himlen och kunde skymta några få mörka moln. Så typsikt. 

 

"It´s so big." Orden bara slant ur mig, jag hade inte ens hunnit tänka efter. Vi stod utanör lokalen där själva plåtningen skulle vara. Med våra näsor upp i luften märkte vi inte kvinnan som kom gående till oss. 

"Excuse me, are you Emma and Liza?" Vi vände oss snabbt om och kollade förvånat på den blonda kvinnan som sto framör oss. 

"Uhm.. yha, hey I´m Emma." Jag räckte fram handen och kvinnan skakade den och log. "And you most be Liza, the girl we are going to make a model out of." Hon log ett stort leende och Liza skrattade till. 

"I´m Amelia and I´m going to be the one who take care of you guys today. It´s a lot of thing going on here. And thats why all of these people are here." Hon gjorde en gest mot folkmassan som stod några hundra meter bort. Om jag ska vara ärlig har jag inte lagt märke till de innan. 

"Why are they here?" Liza kollade nyfiket mot Amelia och hon skrattade till. 

"Well... Do you gilrs know who One Direction is?" Jag kunde känna och även se hur Liza frös till. Oh nej. 

"Yes ofcourse, why?" 

"They are also here today. They have o photoshoot right now." Liza kramade återigen min hand, fast denna gång kanske lite hårdare. Om det var en sak Liza var besatt av var det dessa fem killar. Jag hade aldrig fattat vitsen med dom, men good looking var de ju i alla fall. 

"So are you guys ready?" Vi båda nickade och hon började gå mot den stora ingången. Vi följde snabbt efter, som två vilsna hundvalpar.

 

"Okay I see that the boys have already startet ther photoshoot. And if you want to you can go there and watch them." Hon vände sig om till mig och jag bara nickade. "And you Liza, I´m taking you to the hair and makeup." 

Hon drog med sig Liza in till ett annat rum och helt plötsligt stod jag där alldeles ensam. 

Jag flinade lite åt mig själv innna jag började gå. Mina föter styrde mot hållet där jag kunde höra höga skratt och mörka röster. 

Jag kom in i ett jätte stort rum och fick direkt alla blickar på mig. En säkerhetsvakt ställde sig upp och började gå mot mig. "Who are you and what are you doing in here. You can´t be in here. Where did you get in?" Frågorna bara rasade över mig och jag backade automatiskt bakåt. 

"Paul, come on man. Can´t you see she´s scared." En mörk och hes stämma hörde bakifrån den stora livvakent och snart dök ett välkänt ansikte upp bredvid honom. 

"I´m sorry for this big guy here, his name is Pual and hes or budyguard. Anyway, who are you?" 

Jag svalde hårt innan jag lyckades pipa fram ett svar. 

"I´m Emma, I´m here wiht my best friend Liza. Amelia told med to go in here while Liza got her makeup and hair done." Den stora livvakten backade genast och gick tillbaka till sin plats.

"Well then, I´m Harry and this is Liam, Niall, Zayn and Louis!" Han pekade på sin kamrater och jag nicakde och log. " Well I know.." De hördes flin och Harry som stod framör mig bet tag i sin röda svullna läpp. 

"I´ll talk with you later. Sit down and watch. It´s increadeble fun, I promise you." Han blinkade med sitt högra öra och klappade mig snabbt på axlen innan han skyndade sig tillbaka till de andra killarna som stod och väntade på honom ramör kameran. 

 

 

Regnet öste ned på oss och jag och Liza skyndade oss till mamma som satt i bilen några meter ifrån byggnaden. 

"Wait, Emma!" Jag vände mig snabbt om och sa åt Liza att fortsätta frammåt. Ut från den stora byggnaden kommer en lång kille med sin mössa på huvudet. Små lockar letar sig fram och han har ett stort leenyde på läpparna. Harry. 

"You forgot your scarf" Han gav mig min vita scarf och jag tackade och skrattade lite. 

"Uhm.. Well I wa kind of wondering something..." Jag kollade nyfiket upp på honom och han hade nu en mörkare nyans på sina kinder. 

"Well I was wondering if I could.. like ..if I could have your number.?" Han begravde sina händer i fickorna på jeansen och jag kollade shockat på honom. 

"Are you serious?" Frågan bara slant ur mig och han nickade ivrigt på huvudet. 

Jag ryckte på axlarna och tog upp min telefon, för en sådan loser som jag är.. kan jag inte mitt egna nummer utantill. 

Harry räckte över sin telefon och jag tog snabbt emot den. Jag skrev in siffrorna och gav sedan tillbaka den. 

"Well thank you, I call you so you get mine to." 

"Yha, okay bye."

Jag skulle precis vända mig om när två par starka armar drog in mig i en kram. 

"Bye" Han släppte mig och flinade. Jag skakade bara på huvudet och sprang sedan bort till bilen. Jag kunde se Lizas exalterade aniskte genom den immiga bilrutan. Oh lord. 

 

Mitt nummer fanns i hans telefon, mitt nummer fanns i Harry Styles telefon. Galet!

---

Emma du ville ha en One Shot med Harry, jag vet att den kanske inte är så jätte bra men jag har inte skrivit One Shot på länge. Men hoppas du gillar den kram. 

=) 

 

Ni andra kommentera på inlägget här nedanför iall ni också vill ha en. Jag gör nu och ett tag frammåt. Så passa på!!! :) 

 

 

 

 

 

Okej har bestämt att jag nu ett litet tag kommer ta in One Shots förfrågningar, så om ni vill ha en #One Shot med eran älskling är det bara att skriva en kommentar. 

Ni får bestämma helt själva vad ni vill att den ska innehålla, jag skriver det mesta(obs. Inte för extrema love love love" ;) " Men det är bara att kommentera så skriver jag till er så snabbt som möjligt. 

 

Allt var bestämmt, allt från vilka dukar som skulle ligga på dom runda borden på motagningen, till vilken musik som skulle spelas, till vilka blommor som skulle stå på borden. Allt var klart, om mindre än 24 timmar står jag längst fram i kyrkan med killen jag älskar, killen som räddat livet på mig om och om igen, killen som för min inte var någon mega super duper kändis, för mig var han bara min pojke, min första kärlek, min Niall. Allt hade gått så fort, det kändes som att det var igår han stog på scenen, den där stora scenen inför alla tusentals skrikandes fans. Det känns som att det var igår han frågade om min hand, frågade om jag ville gifta mig med honom. 

 

Jag låg i vår väldigt stora dubbel säng i våran gemensamma lägenhet i London, jag hade flyttat hit för några månader sen, Niall ville ta det första steget mot vår framtid. Vilket jag var mer än glad att göra. 

Det vita duntäcket täckte min nakna kropp, mitt bruna, långa lockiga hår hängde ned över mitt bröst och jag kände kittlandet som framstog varje gång jag rörde mig. 

Niall hade åkt iväg till studion, han och killarna skulle fixa några saker inför bröllopet. Inte visste jag vad men jag hade en tanke vid att dom hade tänkt att uppträda på bröllopet. 

Jag suckade och borrade ner mig ännu mer i den mjuka sängen. Jag lät tankarna fara tillbaka till dagen han frågade om lov, dagen då jag förstog att det skulle vara vi två för alltid. 

 

Flashback  

Jag hörde Perrie´s gnagande röst långt där borta, hon babblade på om någon resa hon och Zayn hade gjort för några veckor sen. Ta det inte fel, jag älskar att lyssna på när hon berättar om sånt, dom är verkligen det perfekta paret, men det är bara det att i kväll kändes allt så annorlunda. Niall hade vart frånvarande mest hela dagen och knappt inte sagt ett ord till mig. Dom andra killarna hade bara flinat och kramat om mig när jag frågat vad felet var med honom. 

Ingen hade gett mig något svar på mina irreterande frågor som surrar omkring i huvudet. 

Arenan började fyllas med fans, alla möjliga fans kom in. Alla från olika åldrar. Perrie och jag hade platser på första läktaren, vi tänket att det nog var det minst riskabla. Men vi ju aldrig, fansen kan ju faktiskt få fnatt och hoppa på en bara för att man dejtar en i bandet. 

"Sarah are you even listening?" Jag vände mitt huvud chokandes mot henne, jag hade inte ens hört att hon slutat prata. 

"Uhm yes ofcourse, It sound lovely!" Jag avfyrade ett leende mot henne men hon suckade bara och skakade på huvudet. 

"No you´re not, but whatever, what´s on your mind my dear?" Hon la en hand på mitt knä och jag suckade, skulle jag berätta om den otroligt märkliga stämmningen mellan mig och Niall? 

"I think he want to brake up..." Perrie höjde ett ögonbryn och skrattade lätt. " Brake up, why in earth would he want to brake up with you? He loves you more then everything in this wild world!" Jag sänkte huvudet och började pilla på mina naglar. 

"I´m sorry, I just don´t know why...I mean he´s acting all weird and he haven´t said a word to me in like six hours! Isn´t that crazy?" Jag kände hur min röst hade höjts en aning. Perrie kollade strängt på mig och jag suckade. "Just forget it okat, I´m just a silly baby." 

Det var tyst ett tag, jag kollade på Perrie, jag såg att hon hade något på tungan men som inte kom fram. Tillslut lät hon orden glida ut från hennes röda läppar. " He loves you more then you will ever know.Trust me!" Jag var precis på väg att fråga vad hon menade när hela arenan släcktes ned. musiken började starta och introt drog igång. Skriken ökade och ökade och när jag visste tiden var inne ställde jag mig upp, Perrie gjorde det samma. Vi skrattade och satte händerna över öronen. 1..2...3 BANG!! Skriken brast ut och otydda stämmor hittade en väg in i mina öron. Killarna hade kommit ur på scen.Up all night började spelas och vi sjöng med. Ja även fast jag var Niall´s flickvän gillade jag fortfaraden deras låtar och kunde texten till varenda en. 

 

Konserten fortsatte och det var nu dags för ett klädombyte. Hela arenan släcktes ner och jag kände hur panik växte fram. Detta var inte med på listan, detta skulle inte hända. Jag visste att om något minsta lilla skulle bli fel skulle Niall bli förskräckt. Därför oroade jag mig för han. 

Jag känd ehur panik började bubbla inom mig. Allt kändes konstigt, det var något på gång. Fansen verkade inte bry sig, dom trodde säkert detta tillhörde showen, men jag som visste, visste att detta absolut inte fick hända började bli smått orolig för var dom som hände där bakom scen. 

Jag var just påväg att öppna min mun för att fråga Perrie vad det var frågan om, varför detta hände, när Niall kommer in på scen. Han är klädd i en svart kostym med en lila fluga. En vacker melodie börjar spelas i bakrunden och resten av killarna kommer också in i på scen. Alla lika snygga klädda. Niall för micken till munnen och jag väntar otåligt på hans ord, vad är detta?

"Okay so you all know that I´m been dating this very beautiful girl for a long time, and I know that you guys know who I´m talking about. Anyways, for a couple of weeks ago I made a decision witch I know would change my life, but in i good way! I went out and shopping with all the boys, but we didn´t buy clothes, we went to a shop and I buyed this amazing thing that I know my girl will like. But it was the best thing I ever bought beacuse it will change our lives." Niall slutade prata för en några sekunder och han började röra på sig, han böjde sig sakta och sakta ned. Tillslut stog han på knä med en liten ask i ena handen och mikrofonen i den andra. Jag kände hur mitt hjärta började bulta i mitt bröst, jag kände tårarna radas upp bakom mina ögonlock. Jag visste vad som komma skall. 

Jag mötte hans blick och han log, en strålkaster tändes och riktades mot mig. Hela arenan var tyst, jag lovar att man skulle kunna höra en knapp nål falla till marken. 

Han öppnade sakta och försiktigt locket till den lilla asken och även här ifrån kunde jag tyda en lilla silvriga, glänsande saken. 

" Sarah Hudson......." Allt var tyst, jag väntade på det, alla väntade på det, jag tror jag slutade andas för några sekunder där. ".....Will you marry me?" Allt snurrade till,hade min första och riktiga kärlek precis frågat om jag ville gifta mig med honom! Jag stog där, stog där som en staty, Niall hoppade av scen och började trask uppåt mot läktaren,utan säkerhetsvakter eller dom andra killarna så som vi först träffades, bara han och jag. Perrie knuffade till mig i sidan och det var då det brast, tårarna började rinna och jag sprang, sprang ned för dom där gigantiskt stora trapporna oc raka vägen in i hans armar." Yes, yes yes,!!!"

 Han satte på ringen på mitt finger och kysste mig. 

Det var då vi alla fattade vad som hänt. Niall Horan hade precis friat till mig Sarah Hudson.

Arenan fylldes igen med massor av skrik och musiken började flöda. Vi avbröt kyssen och Niall kollade in i mina bruna ögon medans hans blå speglades i mina. 

"I love you Sarah, now and forever!" 

---

Okej, min första One Shot,vad tyckte ni? Sarah hoppas du blev nöjd, och då du inte skrev ditt efternamn hittade jag bara på det första som kom upp i mitt huvud. Hoppas det var okej. 

I alla fall, jag tycker det är skit kul att skriva sånna här, så skriv gärna i en kommentar om ni vill ha någon. Jag skriver det mesta! :) 

Kapitlet är påväg så håll utkik!