"Uhm, do I even have a choice?" Harry skrattade. 

"Really funny, O fcours you have a choice!"

"Uhm, but I don´t think that´s such a good idea. We don´t know eachother." 

"I know, but that´s why I want to take you out. So we can get to know eacother better. If you want of course, ´cuse I really want to get to know you." Han mötte min blick och jag kunde se att han menade allvar. Vad skulle jag säga, vad ville jag ens? 

"But I am not the fun person. If you get to know me it will just be.. you will waste your time on somethig stupied." Harrys ansiktsuttryck ändrades direkt och han var snabbt framme vid mig och höll mina händer i hans enorma, men för övrigt varma händer. 

"No it wouldn´t, why can´t you just let me in? Why are you so scared? I would never hurt you, I promise. I´m not like Zac."

"Please, don´t talk about him..." Jag böjde ned mitt huvud och lät en tår falla ned för min kind. Jag visste fortfarande inte vem Zac egentligen är och om jag ska vara helt ärlig vet jag inte ens om jag vill ta reda på det. 

"I´m sorry." Hans starka armar omfamnade mig i en mjuk kram. Det va något med hans kramar. Det var något med dom som fick mig att känna ro, jag blev lugn och det kändes som att världen helt plötsligt stannade upp. 

"If you really don´t want to you don´t have to." Hans ord fick mig att andas ut men det var något mer jag kände, det var som att en del av mig faktiskt ville gå ut på den här dejten med honom, en del av mig vill faktiskt lära känna denna pojke som står och håller mig i sin varma famn. 

Jag drog mig försiktigt fri från hans grepp och han gav mig ett svagt leende, jag kunde se besvikelsen i hans ögon och det gjorde ont i mig. 

"Okay." Han kollade snabbt på mig. 

"Okay what?" 

" I will go out with you if you promise me one thing!" Jag kunde direkt se hur den där glimten i ögon kom tillbaka. Ett stort leende var återigen placerat på hans läppar. 

" What?" Jag bet tag i min läpp innan jag fick ur mig orden, orden som de flesta skulle rynka näsan åt eller skratta åt. 

"No flowers!" Han skrattade till, men när han märkte att jag var seriös kollade han med en konstig blick på mig. 

"You´re serious? "

"Yes," Han nickade i ett tecken på att han förstod vad jag sa. 

Han vände sig snabbt om och drog upp sin mobil ur fickan. Han knappade in ett nummer och förde sedan mobilen mot örat. 

Det ända som for genom mitt huvud var, jag ska på dejt med Harry. Harry Styles. 

 

Jag hade precis stängt av telefonsamtalet med min bror när jag ser en bekant gestalt patrullera förbi utanför den svarta bilen. Jag känner genast igen person och skickar snabbt iväg ett sms. Sedan startar jag snabbt bilen, jag kör försiktigt efter personen som går några meter framför mig. Zac. 

Han ökar på stegen innan han försvinner in på en liten gata. Jag svär högt för mig själv och parkerar bilen på gatan. Jag skyndar mig snabbt ur och drar luvan på min hoddie över huvudet, dels så att inte fansen ska känna igen mig och för att inte Zac ska se att det är jag. 

Jag svänger in på gatan som han innan passerat, jag ser hur han skyndar sig in genom en dörr som också tillhör ett litet Café vid namn Henry´s. Jag skyndar mig dit och glider försiktigt in genom dörren. Det är fullt med folk där inne men jag direkt fram till disken och beställer. Jag beställer en cola med en chokladmuffins. Inte riktigt min smak men det får duga. Jag betalar och vänder mig snabbt om. Jag försvinner långt in i caféet. Jag sätter mig vid ett litet bord. Jag skannar med blicken och det glädjer mig när jag ser att Zac satt sig vid ett bord inte långt från mitt men med ryggen mot mig. Jag sörplar på min cola och ska precis ta första tuggan på min muffins när jag ser en lång blond tjej komma gående mot Zac. Det kan väl inte vara...? 

Zac ställer sig häftigt upp och kramar om tjejen. Han placerar också en snabb kyss på hennes läppar. 

Det kan inte vara sant. 

 

Jag kollar storsint på den sprillans nya telefonen som ligger på bordet framför mig. En tung suck lämnar mina läppar och innan jag hinner göra något annat kommer Harry in i rummet. 

"It´s okay if you don´t want to. I do understand..." Jag kollar upp på han och förstår att han hört min tunga suck. 

"I want to, i´s not that..."

"Then what is it? 

"Uhm... It might sound silly but I kind of need to go home and change clothes first." Jag såg hur hans käkar spändes men det lättade lika snabbt och ett litet leende dök i stället upp på hans läppar. 

"That´s not silly. I do understand. I will take you home." Han vände sig och jag hörde hur han gick till hallen. Det var då jag fattade vinkeln. Han menade att vi skulle åka nu. 

Jag skyndade mig upp från den obäddade sängen som stod mitt på golvet i det stora vita rummet. Jag skyndade mig ut till Harry. Jag snörade snabbt på mig mina skor och följde sedan efter Harry ut ur huset. Väl där utanför möttes vi av något vi inte var beredda på, eller i alla fall jag. 

"Shit, I didn´t know they were out here. I´m sorry." Han drog sig snabbt intill mig och höll sin arm hårt bakom min rygg. Han började gå framåt och jag gjorde detsamma. 

"Hey Harry, who´s that girl?! Are you dating? What´s her name?"

"Harry please let me take a pitcure with you, please Harry."

" I love you Harry!!" 

"Hey you stupid fat bitch, what are you doing with him?!". 

Kommentarerna bara öste och innan jag kunde tänka på det rann tårarna ned för mina kinder, jag hade inte valt det här. Harry märkte hur jag hulkade till och drog mig närmare.

"Guys please. I know you want to take a pitcure of me and so on, but me and Mindy really need to get going so can you please step out of the way. Please." 

Jag såg hur en del av fansen som hade samlats i flockar backade undan. Men männen med det stora kamerorna lyssnade inte och tog chansen att komma ännu närmre när fansen backade. 

Jag kände hur Harrys mobil vibrerade i hans jeans ficka men har verkade inte lägga märke till det. Han var fullt upptagen med att försöka få oss oskadda genom den stora folkmassan. Hur orkade de ens hålla på och hänga utanför hans hus`? 

 

Jag kunde skymta den stora bilen några meter framför oss och innan jag hunnit tänka en gång extra skyndade jag mig dit. Harry kollade oroligt på mig men jag kunde se hur hans andades ut när han såg att jag kom in i passagerarsätet oskadd. 

 

Efter en stund satt även han i bilen och vi rullade iväg från hans uppfart. En del fans sprang efter bilen men tröttnade snabbt då det förstod att han inte hade en tanke på att stanna. 

Det var tyst i bilen och jag gillade det inte. 

"So were are you taking me?" 

Han vände på huvudet och kollade på mig med de är vackra ögonen...Nej vänta, vad säger jag?

"Well I can´t tell you, it´s a suprise." Jag nickade och vände sedan huvudet så att min blick skannade allt som for förbi oss utanför. Även hur mycket jag hatar överraskningar var det något annorlunda med denna. Jag kände hur det drog i mina mungipor. 

Vad gjorde han med mig? 

---

Inte det bästa kapitlet, jag vet.. Men jag visste inte hur jag skulle skriva om inte detta fick äga rum.

Nästa kapitel kommer det att vara fullt ös, ska inte avslöja allt för mycket!! Ska ge er ett litet smakprov bara....

Kram på er!!