Better Than Words- Chapter 4, Someone like you
Där stod hon framför mig, i ett par slitna jeans och en alldeles förtstor vinterjacka. Jag hade känt igen henne direkt när hon klev innanför dörren.
Killarna visste att om jag skulle veljat göra något eller sagt någon flörtig kommentar skulle jag ha gjort det vid hed här laget. Men det var något som hindrade mig. Osäkerheten i hennes ögon, eller vad det att hon inte verkade komma ihåg gårkvällen.
Men jag vet att det är hon, det är hon. Mindy.
Min hamburgare låg orörd på bordet framför mig. Min blick var ner i bordet hela tiden och jag kunde höra hur fansen utanför skrek och skrek. Inte räckte det med att jag redan är hur obekväm som helst. Nu kommer jag och Kate vara överallt i morgon. I tidningen, på Twitter ... Ja överallt.
Killarna hade sagt att vi kunde sitta vid dem då det annars skulle vara helt akward i då det var tomt i lokalen. Jag hade inte hunnit sagt något innan Kate glatt hade tackat ja.
Så nu sitter ja här och vill inget mer än att sjunka ned genom jorden.
"So Mindy, was that your name?" Blondisen, Niall kollade med sina kristall blå ögon på mig. Jag nickade bara och han fortsatte sin mening. "...What are you doing, like do you go to school or work or what are you doing?" Jag bet mig i läppen och försökte att inte bry mig om Harrys blick som brände på mig.
"Uhm.. I´m going in school." Jag hörde "oh" ljud från de och de nickade lätt med sina nyfikna huvnd.
"Are you doing anything after school or do you just study?" Var de ens bekvämma i denna situationen? Eller kände de bara ett tvång till att behöva fråga så många frågor?
" I work at a Cafe after school the most of the time. And yha just chillin, trying to come up with what I want to do with my life" Dom hann inte ens öppna munnen innan jag ställde mig upp. Deras blickar vandra snabbt upp på min trötta kropp. Jag skyndade mig med att komma på något att säga. "I´ll just gonna get a refill" Jag höll upp läskflaskan för att visa att min lögn kommentar visst var sann. Kate ryckte på axklarna och återvände till att prata glatt med Niall som verkade uppskata hennes amrikanska dialekt.
Jag skyndade mig bort till läskförvaringen och hällde snabbt upp cola. När jag vände mig om höll jag på att göra om samma misstag som igår... Gå in i någon, och konstigt nog exakt samma person.
"So you were actually going to get a refill" Jag kände mycket väll igen den hesa stämman. Jag suckade och kollade upp på han. Hans hår var gömt under en mössa och endast några få lockar vågade sig fram.
"Yes, why would I lie?" Jag höjde ett ögonbryn och han skrattade. Han stod nu lutade mot väggen vilket resulterade att han stod i vägen för mig. Jag var fast. Vid Harry, den personen jag absolut inte ville vara fast med just nu.
"I just thought you wanted to get away from there, from me. It feels like you avoids me why?" Jag suckade ännu en gång. Hoppas han inte är bra på att se om folk ljuger eller inte.
"Why would I avoid you? I barely know you, or I don´t know you. I was just going to get a refill that´s it." Jag suckade och lutade huvudet bakåt mot väggen, det verkar inte som att detta samtalet är slut ännu på några minuter.
"Well don´t you want to get to know me then?" Jag lutade huvudet åt sidan och kollade på han. Han hade ett väldigt fint leende så jag väntade några sekunder med att säga det jag ville säga, för jag visste att hans leende skulle försvinna direkt.
"No.." Och som jag trodde försvanns han leende direkt. Han kollade bara förvånat på mig. Hans blick växlade mellan golvet och mig. Han verkade inte komma på vad han skulle trycka ur sig här näst. I några ynka sekunder tyckte jag synd om honom.
"Uhm... Why not?" Hans blick mötte min och jag kunde se besvikelsen i hans ögon.
"I just don´t want to.. And for the second why would someone like you wanna be friend with someone like me? A totally loser." Han bet sig i läppen. " What do you mean with someone like me?" Konstig fråga, vad är det han inte förstår.
" I mean what a said, someone like you. Someone who everybody knows about, someone famous, someone like you Harry..." Han svalde så hårt att jag kunde se hans adamsäpple åka upp och ned. Skulle han inte säga något.
"I´m sorry then.." Med det vände han sig om och gick sin väg. Jag kollade snoppet efter honom. Vad hade tagit åt han. Hade jag sagt något dumt? Eller vad var de frågan om ?
Jag ryckte på axlarna och gick snabbt tillbaka till bordet där alla satt. Harry mötte inte min blick en ända gång nu. Han var inte alls med i samtalet utan satt med sin mobil och lyfte inte sin blick en ända gång.
"They were so nice, to bad they are so famous." Kates röst sirrade in i mina öron och jag suckade. Hon kollade på mig och skakade på huvudet.
"What.. Niall were really nice. And cute. And hot.." Hennes leende blev lika stort som en 10 årings leende på julafton.
Jag suckade bara åt hennes kommentar och skyndade mig upp för trapporn som ledde upp till vår lilla lägenhet.
Väl innanför dörren låg det ett stort vitt kuvert med mitt namn på. Jag hängde av mig jackan och tog upp kuvertet. Jag visste vad det var och det fick min mage att vända sig.
"What´s that?" Kate kom in i köket och drpg fram en glassbytta från frysen. Jag kollade snabbt på henne. "Uhm..Nothing. I´m going to my room." Kate bara nickade och fortsatte att äta sin glass.
"And Kate... " "Yha?" Hon kollade upp på mig med skeden i munnen. " Fix a job!" Med det gick jag in på mitt rum och stängde dörren efter mig. Jag var så trött på att det alltid var jag som behövde betala alla saker i denna lägenhet.
Jag slängde mig på sängen och kände sakta hur sömnen tog över mig.
Inte världens bästa men jag kände att det kanske behövdes en del mellan kapitel ibland. Plus så kände jag att jag var tvungen att uppdatera till fina er.
Kommentera vad ni tycker. Det är det som får mig att fortsätta skriva.
Kram på er. :)
Kommentarer
Postat av: Emma
JÄTTEBRA älskar den
Postat av: Em
Jätte bra!! MeeeeeeeeeeRra
Trackback