Another World Kapitel-4

 

 

 

---

Tidigare: 

 

"I kind of forget my phone.." Även fast jag inte kunde se han visste jag att han flinade. Och ärligt talat var det svårt att inte flina. Jag menar,så typsikt Harry. Vem glömmer sin telefon på ett Cafe liksom? 

Jag vände mig om och började gå. Efter några meter stannade jag upp och kollade bak på honom. Han stog där med händerna i jeans fickorna,håret som var här och överallt. Han kollade frågandes på mig. Jag suckade och skakade lite på huvudet. 

"Are you just going to stand there? I mean don´t you want you phone?" Han brast ut i ett stort leende och skyndade fram till mig. 

Vi gick tysta bredvid varandra där på gatan...Vi sa inget,vi bara gick,gick och gick. Jag blickade frammåt och såg något jag inte alls var beredd på...Eller ska jag säga några? 

---

 Några meter framför oss stog resten av killarna i One Direction. Harrys nya kompisar,varför var dom här? Var detta bestämmt? Hade han med vilje glömt sin mobil inne på cafet och sedan sagt till dom andra att vänta utanför? 

Hur det än var gillade jag inte situationen. Jag vände mig mot Harry och kollade upp på han,mitt ansiktsuttryck kunde nog säga att jag var mer än förbannad. 

"Why are they here?" Även fast jag nästan var säker på att han visste varför hade jag en känsla av att han inte hade en blekaste aning. 

"I swear Lils,I have no idea why they are here, I didn´t know they would come. I just wanted to get my phone." 

Jag visste inte vad jag skulle göra,så jag gjorde inget. Jag stog där bredvid han och kände mig sådär äckliigt liten igen. 

"Can we please just go and get my phone now?" Jag kollade upp på han,han lät arg,eller mer irreterad. Det verkade som han inte ville spela det här spelet längre. Han vill hämta sin telefon och bara dra...Dra som han gjort,och aldrig mera komma tillbaka. Det skulle nog vara enklare..Om han inte kommit skulle inte min mur av tegel och sorg ha brytits ner,då kanske jag skulle fortsätta bygga på den och tillslut vara stark nog att kunna stå på mina egna ben. 

 

Jag svarade inte utan började bara gå dom få metrerna som var kvar fram till Cafet som jag så ycket väl kände igen,till hans kompisar som stog där och betrakade mig som om jag vore en utomjordning. 

När jag kom fram till den lilla gröna dörren med "Välkommen"skylten på stoppade jag snabbt i nyckeln och vred om. Jag öppnade dörren på glänt och lät Harry slinta in och hämta sin telefon. Om han ville ha ljus skulle han få tända lampan själv. Ingen chans att jag skulle tända den till han så sur han var. 

Jag kände hur blickar brände på mig och jag lyfte upp blicken från marken och kollade snabbt på dom fyra killarna som betrakdade mig från topp till tå. Kul.

"Wait you´re that girl.." Jag vände snabbt blicken mot en av killarna som stog med en ciggaret i munnen. Mitt minne var blott och jag kom inte alls ihåg vad hans namn var..

"Uhm..i don´t remeber your name..sorry" Han flinade mot mig och fimpade ciggen,han lät den glida ur hans hand och falla ner till marken. 

Jag rynkade på pannan innan jag återigen gick tillbaka till hans blick. 

"I´m Zayn,Harry´s friend...Actually we all are Harry´s firends. We´re One Direction,do you know about us?"

"I know how you are,and I know your the band call One Direction. But I did´nt know your name."

"Well now you know." Orden kom från en av dom andra killarna. Han log stort mot mig och räckte ut sin hand. 

"I´m Liam,and this is Zayn,Lou,Niall and ..Yha Harry."

"Okay nice to met you guys."

"No it was nice to met you,to finally met one of those girls Harry slept whit" Om inte jag skulle känna min puls ända upp i öronen skulle jag fullkomligt tro att jag var död. Vad var det han sa,sa han att jag hade ...Nej det kunde han inte ha sagt..

"Excuse me...?!" 

"Yha,Harry told me he slept whit..y-..." Mer han inte säga innan Harry kom ut stormandes från det lilla Cafet. 

"Zayn shut the fuck up!" Alla killarna kollade hastigt på honom. Dom undra nog vad som var promblemt. Ingen visste förutom jag och Harry,jag hade klurat ut det..Han skämdes,han skämdes så över mig att han inte ens kunde berätta för sina bästa kompisar att vi en gång vart bästa vänner...

Han vände sig mot mig och la handen på min axel. Jag drog snabbt bort den och kände tårarna tränga på bakom ögonlocket. 

"So that´s what you tell people..That I just somebody you slept whit.. " Jag hann inte avsluta min mening innan tårarna började rinna ned för mina kinder. Det var för mycket. 

Han hade ljugit om våran relation...Men det som sårade mest var att han skämdes över mig,varför annars ljuga om något sådant...? 

"Lils,Please let me explain...I´ts not what it´s looks like." 

"It´s not what it´s looks like,huh? Are you kidding me... You lied to your best friends about me.. Your such an  idiot Harry, I whis I never met you!" 

Jag slängde igen dörren och låste snabbt om innan jag det snabbaste jag kunde började springa. Mina ben var inte till spring ben,för att vara ärlig var dom hur korta som helst och man kom ingen vart. Men jag gav inte upp. Jag fortsatte springa ända tils jag kom till parken som jag älskade. Parken som jag så många gånger suttit och tänkt på just han. 

Det var den ända jag gjorde när jag var satt här,tänkte på han..Men grejen var att jag kunde inte tänka på han nu,inte på det sättet. Han hade ljugit om mig. Sagt att jag vart någon jävla brud som gjort allt för att kunna ligga med Harry Styles från One Direction. Den här gången tänkte jag inte tillbaka till alla fina minnen utan den här gången satt jag och bad att han en dag skulle brinna i helvetet. 

 

Efter ett tag lungnade jag ned mig och lutade mitt sprängande huvud mot trä satmmen som stog stadigt bakom mig. 

"Can I sit here?" Jag blev så rädd att jag hoppade minst 2 meter upp i luften. Jag vände mig snabbt mot det hållet rösten kommit ifrån och såg att där stog Liam med händerna i byxfickorna. 

"Did Harry sent you?" Jag satte mig tillrätta igen utan att svara på hans fråga. 

"No,the other lads took him home and I´m sure he´s going to explain every singel thing about this."

Jag sa inget utan satt bara tyst. 

"Do you want a hug?" Orden kom som en räddning i nöden och utan att tänka på vad jag gjorde slängde jag mig in i hans famn och lät återigen tårarna rinna. 

Jag skulle nog få köpa en ny tröja åt honom. 

---

Hej fina ni,jag är så ledsen att jag inte uppdaterat...Det syns på statestiken..:/ Men det är mitt fel men nu är vi igån igen. Fulla drag. Här kommer ett kort kapitel då jag är helt slut efter en lång natt med massor av flams och bus framför 1D livestreamen. :) så himla roligt. 

Nu ska jag kolla lite insperation till nästa kapitel och kanske börja skriva på det sen. 

 

kram 

-S

 

 

 

 

Jag måste bara säga, din novell är en av de bästa noveller jag läst (jag har läst tusentals) även fast det bara är 4 kapitel än så länge så är jag redan fast! Jag har följt/läst typ alla dina novellbloggar (känner mig som en stalker xD) och du skriver på ett sätt som gör dina noveller så himla bra! Snälla sluta aldrig skriva på den här novellen för jag verkligen älskar den!! <3 ;)

Började läsa novellen idag och jag skojar inte när jag säger att jag började gråta under detta kapitel! Du skriver jättefint! :)