Another World - Kapitel 15
"Uhm like I allways say, I know how she is when I meet her, I can´t sit here and say how she´s going to look and stuff like that. I know she´s my dream girl when I met her." Jag ryckte på axlarna och hon nickade på huvudet.
Hon såg ganska nöjd ut med svaret, och precis när jag trodde det värsta var över. "Do you mid tell us who Monday Lily is?" Jag stannade upp, hela världen stannade upp. Vad skulle jag säga, jag kunde inte säga att vi var vänner det var vi inte direkt men jag kunde heller inte säga att det bara var någon vi träffat. Jag bytte en snabb blick med Liam innan jag lät min mun öppnas och stava orden. "She´s a really good friend to us." Sedan blev det tyst, jag viste att dom väntade på mer men jag förble tyst.
"Ooh come on Harry, spill the truht now!" Jag hann inte tänka innan Zayns röst hördes, "Yha Harry tell them the truth" Jag kollade förvånat på han, han bara flinade och jag himlade med ögonen.
"Well...Me and Lily have known eachother for a very long time, we´re old friends. We were best friends in high school and yha..we were really good friends." Publiken började applodera, inte visste jag varför heller men jag bara ryckte på axlarna och lät ett leende ta plats på mina läppar.
Jag kände hur mina andetag blev tyngre och tyngre, den konstiga känslan i min mage hade utökat sig och fanns nu i hela min nakna kropp. Hans läppar smuddade huden precis nedanför mitt bröst. Jag rös till och ett gnäll flydde från mina fuktiga läppar, läpparna som var fuktiga efter att hans läppar vart där. Jag kände hur fjärilarna i magen började flyga omkring ännu mer. Hans läppar var nu uppe vid min hals och nafsade. Känslan i kroppen gick inte att beskriva, mina händer greppade tag om dom skrynkliga lakna som låg svettiga och fuktiga under oss.
Hans läppar hittade min svaga punkt och jag stog inte ut längre, ett ord flydde från mina läppar..." HARRY!!"
Jag satte mig klar vaket upp och kollade omkring. Jag låg i min säng hemma i Holmes Chapel. Allt verkade vara normlat, hur kunde detta då hända...Hade jag precis haft en lite för intim dröm med personen jag helst inte ville tänka på? Harry...?
Jag la huvudet i händerna suckade, ibland förstor jag inte på mig själv. Jag måste vara galen. Händerna mina gnuggade i mina trötta ögon och jag gäspade stort. Jag slängde en blick mot klockan som hängde på den fula väggen som var fylld med massor av bilder från min brandom. Jag reste mig försiktigt från sänge, rädd att väcka någon i huset. När mina fötter snuddade det kalla golvet ryggade jag tillbaka. En slags grimars sattes på mina läppar.
Jag fortsatte fram till väggen där alla fotona hängde. Dom satte uppe på en slags lina med klänypor. Jag tog ned alla och gick tillbaka till sängen.
Jag tände den lilla sänlampan och kröp ned under täcket igen.
Inte långt därefter satt jag med bilderna i handen och tårarna rinnande nedför mina kinder. Vem föröskte jag lurar, det var ju nästan självklart...
Dagarna hade gått en och en.. Lily hade nu vart borta i en vecka och jag kunde se hur det dödade Harry. Han gjorde inget annat än att föröska få tag i henne. Men då hon hade gjort det ganska uppenbart att hon inte ville ha något med honom att göra denna vecka, var det inte så enkelt. Jag själv hade även skickat iväg ett sms till henne då och då. Men inte hade jag fått ett svar.
Jag suckae då min dator inte var lika skoj som den var för några minuter sen. Jag smällde igen locket och la den bredvid mig på sängen.
Jag suckade ännu en gång och reste mig upp från min obäddade säng. Jag matade mig ut till köket där Liam stog och lagade något som inte alls luktade gott. Jag fick kämpa för att hålla inne kvälningarna. Jag kan erkänna att det fanns ett få tal gånger Liam faktiskt lagade bra mat, annars var allt han gjorde katastrof.
"Hey Nialler, you hungry?" Liam vände sig om och kollade bak på mig. Jag skakade på huvudet och satte mig på en av bar stolarna.
" Oh...okay, are you okay?" Han satte sig ned på stolen mitt emot mig. Jag förstog hans oro, jag menar var inte jag känd som den killen som äter hela tiden?
I´m okay it´s just, don´t you feel like all this shit with Lily and Harry making us deppressed? I mean, Harry is sad and angry all the time, and me... I don´t know why I feel down... It´s like this weird feeling inside me. Maybe I´m on my way to be sick.."
Jag lät mitt dunkade huvud fall till mian öppna handflator. Jag hörde hur Liam suckade och kollade snabbt upp. Om det var någon som borde sucka var det väll jag?
"What?" Jag kollade frågandes på honom, han skakade bara på huvudet. Han reste sig och gick tillbaka till spisen. Inte likt Liam..
" Okay so you are just going to ignore me, well perfect...!" Min röst sänktes några toner och man kunde helt klart höra att irretationen fans i mitt tonfall.
" Niall I´m sorry...It´s just. Have you even think about that you might falling in love with Lily?" Mina ögon spärrades upp och det kändes som att hela jorden stannade till för ett tag. Slaget i ansiktet fick mina ögon att börja flacka.
Menade han allvar. Här om dagen kunde han inte ens nämna det och nu spottar han ur sig det som om det vore något som vi hanskas med varje dag.
"No! I mean, ofcourse no, becacuse I´m NOT in love with Lily. If there´s someone who should be in love with her it´s Harry.."
"You´re right..." Jag visste tydligt att rösten som just pratat inte hörde till Liam och Liam verkade fatta det han också.
Jag vände på huvudet, där stog Harry. Men det var något som inte stämmde, hans ögon glänsede och var röda. Hade han gråtit?
Han tog steget in i köket. Han satte sig ned på stolen bredvid mig och det var då det slog mig, han var full. Det sprutade alkohol om honom. Han sluddrade ut några ord som jag ändå kunde uppfatta.
"I´m in love with her....."
Okej , I´m back"! Jag kan inte förklara med ord hur ledsen jag är. Även fast min uppdatering vart död är statestiken bra, ni är bara bäst!
Detta kapitlet hoppas jag duger, jag skissar redan på det andra. Vill komma ifatt nu.
Vad tycker ni?
Vad tror ni händer?
KOMMENTERA!!!
jag är världens sämsta novellskrivare...
herre gud jag är världens sämsta novell skrivare.... jag ber tusen gånger om ursäkt.. Jag har ingen insperation alls till novellen, funderar på att pausa den och starta upp en ny tillsammans med er, vad tror ni? asså jag ska sätta mig ned och försöka reda ut detta, för detta är inte okej. Jag förstår om ni är besvikna på mig, ni har all rätt att vara det.
Ska sätta mig ned nu och planera lite.
